Vi byter namn på utbildningen

Vi byter namn på utbildningen. Vi heter numera projektledning inriktning spel. Inte nog med det, vi har dessutom plats för ett par till på utbildningen. Kombinationen av dessa två gör att jag pressat mig att återuppta bloggandet.

Mandrake gör en magisk gest – Spelarkitektur blir Projektledning inriktning spel. Vi har tagit viktigt steg i utvecklingen och insett vad som krävs för att muta in ett revir i verkligheten.

Namnbytet har varit en lång process som startade redan vid förra intaget och som nu fullbordats. Varför byter vi namn på något precis när det startat? Vid första anblick är det inte den mest optimala tidpunkten, kan tyckas, men två saker skulle jag vilja föra till protokollet i denna fråga :

1. Vi tar emot studenter i treveckor till. Vi har ännu inte fullt på kursen. Det finns, hos mig, en förhoppning att namnbytet skall locka den där sista klicken studenten som gör att gruppen får ett optimalt antal.
2. Den grupp som är inne nu kommer att ha ett lättare jobba att hitta sin egen yrkesidentitet och att staka fart .

Projektledning inriktning spel handlar om att utbilda kreativa projektledare med en god insikt i såväl designprocess som projektmetodik. Till skillnad från andra spelutbildningar och projektledarutbildningar så ser vi att den kreativa delen är en viktig aspekt av innehållet. Vi riktar oss uteslutande till kreativa branscher och vi anser att projektledarens roll som en tillbakadragen excellordningsman är aningen passé. Kreativa branscher kräver att alla inblandade har god insikt i de kreativa processerna.

Vi tror att spel är framtiden. Så enkelt är det. Vem som helst kan förstå att den inneboende kraft som spel härbärgerar kan ge enorma potentialer om den kanaliseras och utnyttjas på rätt sätt. Därmed inte sagt att spel kan lösa alla problem. Det vore att förenkla verkligheten en smula. Men att minsta tekniskt pryl innehåller spel, att produkter designas med spelliknande aspekter, internetforum och communitys är helt beroende av en spelliknade design och undervisning idag mer och mer riktar blicken mot upplevelsebaserad inlärning är en fingervisning om vart vi är på väg.

Om vi utgår ifrån att spel kommer att få en än mer framträdande roll i reklam, utbildning och underhållning – vem skall då stå för de produktionerna? Datorspelsproducenterna har fullt upp med sina egna projekt och kan inte vara den enda kreativa kraften på denna planhalva. Datorspelindustrin verkar dessutom ha så mycket att göraDärför har vi satt ihop utbildningen. Därför tror vi fortfarande att det är en fantastik bra idé.

Som vanligt har jag svårt att fatta mig kort men mitt budskap torde ha framgått tydligt:

1. Vi har fortfarande platser kvar! Sök om du känner att detta är intressant! Undrar du något så kontakta mig!
2. Vi känner att utbildningen nu mer än någonsin fyller ett behov på marknaden. Jag älskar att jobba med det här.

Läs mer om studenternas första LiA här.

håll i hatten

ola

Andra bloggar om: spelarkitektur, spelutbildning, utbildning

Höstterminsplanering

Jag är mitt uppe i förberedandet av en ny delkurs på spelarkitektur. Den kommer att handla om hur man använder spel och aspekter av spel för att som prestationshöjande, motivationshöjande och beteendeförändrande motor i sammanhang som betraktas som allt annat än spel. De används idag i marknadsföringskampanjer, lärande sammanhang och generellt systembyggande. Jag anser att det inte är en slump att man får poäng på ebay och att samla vänner i last.fm, myspace eller linkedIn nästan känns som att samla på hockeybilder eller magickort. Det handlar om att locka människor att spela tillvaron utan att de själva uppfattar att de spelar ett spel.

Vi kommer att ge oss in på teorier lanserade av Amy Jo Kim. Jag har bara läst Amy Jo Kims blogg och lite av hennes föreläsningsanteckningar. Jag skall skriva ut delar av hennes bok idag och inmundiga som kvällslektyr.

Jag har just läst Convergance Culture av Henry Jenkins. Enligt min medieforskande kollega Henrik används även uttrycket Konvergenskultur i den akademiska världen, något som för mig var helt obekant innan jag läste boken. Så här lyder Henry Jenkins definition av begreppet:

"where old and new media collide, where grassroots and corporate media intersect, where the power of the media producer and the power of the media consumer interact in unpredictable ways." (Jenkins, H. (2006). Convergence Culture. New York: New York UniversityPress. "Introduction,"

Spännande, inte sant?

Annars har jag spenderat sommaren med att (förutom att ta hand om mina barn och solat och badat) att spela två ytterligheter: Grand Tourismo 4 och det abstrakta spelet Gipf. Jag anser mig vara kung på båda med den drömmen brukar slås i kras så fort jag spelar mot någon annan.

En generell datorparanoia har dessutom drabbat mig. Jag litar inte på min egen hårddisk - väldigt få hårddiskar faktiskt - kanske tack vare att jag har två små barn (2 och 4) som gärna lägger sand och i min dator och ritar med kulspetspenna på min skärm. Jag laddar därför upp mina dokument på google docs and spreads. Det gör dessutom att jag har tillgång till mina dokument oberoende dator - dock i allra högsta grad beroende av Internet

Att jag är musikintresserad kan inte undgått någon (kolla i listen till höger längst ner). Last.fm är min nya musikhemvist. Maken till genialiskt musiktjänst får man leta efter. Likt en frikyrkopastor försöker jag värva mina vänner till denna underbara musikvärld.

Dörrarna till spelarkitektur står fortfarande på vid gavel. Vi vill har ännu plats för ett par studenter till. Sök och vi kommer ta din ansökan i beaktning. Har du frågor så hör av dig till mig eller Johan (telefonnummer finns om du ringer academedia).

Allt för mig just nu

Ola


Andra bloggar om: spel, spelarkitektur, deltagarkultur, web 2.0, spelutbildning, utbildning

Tillbakablogg

Berätta reglerna och vinn en sekatör

Jag har inte synts till i bloggosfären på ett tag nu. Kanske lite otaktiskt med tanke på att denna kanal skulle fungera som spelarkitekturs huvudsakliga marknadsföringskanal. Utan att bli personlig, transparent och utlämnande så kan jag säga att min kraft och engagemang har krävts på annat håll.

Jag skulle vilja börja denna come back med att promota lite andra bloggar som etablerat sig i min frånvaro. Det gläder mig å de grövsta att fler personer börjar blogga. Utan inbördes ordning måste jag

Doctor of journalism
Detta är Henrik Örnebring, min spelvapenbroder gamla kompis som äntligen gjort slag i saken och börjat blogga. Maken till intellektuellt bråddjup och sakkunskap inom jounalistik och media får du leta efter. Henrik är dessutom författare, rollspelsdesigner och whiskeykonnäsör men vad få vet är att han redan som femtonåring skrev manus till den svenska (sedan länge döda) serietidningen Bobo. Värt att veta när du ger dig in i debatt med denne akademiske påläggskalv.

Godmorgonapan
Erik Toresson, student hos oss på spelarkitektur skriver om musik. Vi råkar ha näst intill identiskt musiksmak vilket i min värld är mer värt än världens största äpple på katedern.

Konkarong
Ett nytt spelföretag har sett dagens ljus. Det består av 100% spelarkitekter och jag förmodar att de en gång kommer att konkurrera med mitt eget spelföretag men i min värld kan detta bara vara bra. Min förhoppning är att de inte bara håller sig till brädspel utan ger sig in rejält i Serious Games träsket (som egentligen inte finns ännu). Begåvade gossar är det i alla fall.

A game of you
Så vänder man bort blicken för en sekund och så har en hel liten community runt indierollspel skapats. Jonas Möckelström och Anders Sveen ligger bakom kvalitésbloggen i ämnet. För dig som inte vet vad indierollspel eller rollspel, alls är överlåter jag med varm hand förklarandet till herrarna. Själv kan jag säga att indierollspel för mig har varit som att byta lådbilen byta lådabilen mot en Subaru Impreza (jag har spelat mycket grand tourismo på sistone).

Jonas dagar
Jonas Ferry heter en begåvad herre som skrivit för flera svenska spel och skapat en hel del egna. Jag hoppas att Peter (Omnigame) kan ordna så att jag får testa hans omtalade "only one can have her".

Intervjuer av blivande är i full gång. Vi är inte riktigt nöjda med antalet sökande så förlänger ansökning till 15 augusti. Om du känner dig manad så sök. Om du vill arbeta med spel på ett annorlunda sätt. Aktivitets- och upplevelsedesign, projektledning och designmetodik, marknadsföring och pedagogik - kan det bli bättre?

Helt utan att veta det skrevs det om oss i IDG. kolla här: http://www.idg.se/2.1085/1.107367


Andra bloggar om: spelarkitektur, spel, bloggar, rollspel, cruel2Bkind, spelutbildning, utbildning

Vi har platser kvar!

Gå in och sök. Dörrarna är öppna tills måttet är rågat.

För mer information kolla videofilmerna som våra studenter lagt upp här.


Läs under kategorin spelarkitektur på denna blogg.

Läs speciellt om när våra studenter gjorde praktik och de hurra rop som deras kompetens resulterade i.

Vi jobbar på att kalla till intervju innan midsommar!

Det har blivit lite glest med bloggandet men jag hoppas jag skall hinna med lite mer framgent.

Ola

Andra bloggar om: spel, spelarkitektur, spelutbildning, utbildning

Svenska mästare i C2BK

Slottskogen var draperad i strålande sol och förhållandevis mycket folk hade valt att åtminstone spankulera längsmed gångbanorna. Sju lag i olika konstellationer började mer eller mindre smyga runt i Azaleadalen laddade med tre sylvassa komplimanger: ”Välkommen till Azaleadalen”, ”Vila fina skor ni har” och ”behöver ni någon hjälp”.

En timme senare kunde utan allt för komplicerade beräkningar avgöras att laget Street Smart vunnit. Street Smart bestod av Sara, 35 år och hennes son Morris 5 år. Vi på spelarkitektur gratulerar dessa svenska mästare i Cruel To Be Kind.

Låt er inte luras av bilden lummiga lugn. I folksamlingen i bildens mitt utspelas en fruktansvärd
batalj där komplimangerna far som glödgade pistolskulor i vårluften.

Varför allt detta väsen runt C2BK? Detta är bara ett exempel på hur spel kan användas på ett annorlunda sätt. På utbildningen spelarkitektur vill vi att spel i alla dess former skall användas för att skapa effekt. Effekten av C2BK är nu bevisad -- en glad och konfunderad omgivning samt smygande uppsluppna spelare.



Ola
Andra bloggar om: Cruel 2B Kind, Cruel to Be Kind, verklighetspel, spel, spelarkitektur, spelutbildning, utbildning

Tags: Cruel 2B Kind, Cruel to Be Kind, verklighetspel, spel, spelarkitektur, spelutbildning, utbildning

Hur du skriver ansökan och kommer in

så här skulle ett personligt brev kunna se ut

Jag vet att det är många som funderar på att söka till spelarkitektur. Här följer ett par enkla tips från coachen. Detta tittar vi på i ditt personliga brev:

Vem är du
Vi är intresserade av veta vem du är. En av de viktigaste aspekterna för att framgångsrikt kunna driva en utbildning är att man har hand om personer som i någon mån känner sig själva. Vi talar inte om någon zenbuddistisk självinsikt utan om en slags grundläggande här-är-jag-känsla. Utbildningen består av en hurv med hopplockad kunskap. Om den skall kunna hängas upp, hakas på och vävas in i en person så är det bra att veta vem den personen är. Egenskaper vi gillar är t ex kreativitet, proaktivitet och engagemang. Men att bara skriva att man t ex är kreativ och engagerad räcker inte i min värld. Jag är intresserad av hur kreativiteten manifesterat sig i verkligheten. Om du sedan har byggt ett hus av balsaträ och ebenholts eller bara ritat akvareller på baksidan av pommacetiketter så spelar det mindre roll. Det finns inget som är för litet och obetydligt – gamla skoluppgifter duger gott som referens. Kreativitet omsatt i verkligheten är betydligt mer intressant än att säga att man har bra idéer.

Dina mål med utbildningen
Vad vill du göra under utbildningen? Vad har du tänkt att den skulle kunna leda till? Vi är inte ute efter några färdiga svar men ett första steg är bättre än "ingen aning". Var vill du jobba och med vad, när utbildningen är klar?

Om du hade tänkt dig att detta skulle falla på plats under utbildningens gång så kommer din resa bli betydligt skakigare och betydligt mer besvärlig än om du funderat över frågan innan du startar utbildningen.

Den obligatoriska frågan, "Vad jobbar du med om tre år?" är inget skämt - det är ett viktigt första steg i utbildningen.

Språket
Detta är ingen rättstavningsuppgift. Men, om du har skickat in en ansökan som innehåller hundratals särskrivningar och är belamrat med talspråk och syftningsfel så är det mindre bra. Om din ansökan ställs mot en med likvärdigt innehåll så blir valet lätt för mig, den med språklig kvalité går före. Vet du med dig att missar språkliga fel så lämna texten till någon för påsyn.

Om du tycker det är tråkigt att skriva och känner att det är roligare att sitta och komma på roliga idéer. Om du inte heller förstår varför det skall vara så viktigt att kunna formulera sig i skrift. Då är jag rädd att du kanske borde tänka på någon annan utbildning. Eller att inte utbilda dig alls. Du har just cyklat och vält och det är dags att tänka efter varför.

Diskvalificera inte dig själv
Att såga någon längs med fotknölarna är jag och Johan väldigt duktiga på – det vore en skam om du gjorde det innan vi fick chansen. Skämt å sido – det är lätt att tro att du inte har vad som krävs. Överlämna åt mig och Johan att bedöma ifall du är en person för spelarkitektur. Har du tillräckligt med drivkraft för att skriva ett personligt brev så är du en bra bit på vägen.

Vi älskar en blandad grupp. I vår nuvarande klass skiljer sig ålder, etnisk bakgrund och tidigare erfarenheter väldigt från varandra. En del av gruppen kommer från en utpräglad gamer-bakgrund och har redan provat att skapa några spel. En annan del kommer från ett helt annat håll och har inte spelat mycket spel alls, men har andra erfarenheter som passar in. Du som söker behöver bara känna att du vill lära dig att använda spel som metod för lärande, förändring och aktivitet.

Lycka till och sök så att klockorna stannar.

Ola

Andra bloggar om: spelarkitektur, spel, ansökningar, personligt brev, utbildning, spelutbildning

Tags: spelarkitektur, spel, ansökningar, personligt brev, utbildning, spelutbildning

Shakespeare i rymden

Det Kanadenskiska företaget Apollo Games släppte nyligen något så unikt som ett pedagogiskt spel med syfte att lära ut allt om Romeo och Julia genom att spela en klassisk arcad-lir. Låter det konstigt? Kolla här.

---

---
video nummer 2
video nummer 3

spela demon här...

Allt är givetvis gjort i flash och spelets upplägg känner vi igen. Konceptet är inte svårt att greppa. Skjut ner skeppen och få belöningar. Belöningarna är i form av textfraser som du sedan sätter ihop till en längre mening. Actionspäckad rymdstrid varvas med halvbra grafik och lite shakespearequiz.

Hela resonemanget kring varför de använder spel andas Marc Prensky där vi måste använda spel för att unga "inte vill" lära sig. Det är det medium

Men det är lätt att vara kritisk. Faktum är att det är väldigt lätt att utdela kritik till höger och vänster och sitta och förmoda att man gjort det bättre själv om tillfälle givits. Jag kan inte hjälpa att röras en aning när den minst mediavana killen med det röda håret förläget förklarar hur positiv kritik de fått från lärare och elever.

Här följer min politiskt korrekta PPPL

Positivt: Härligt att det övergripande temat inte var Shakespearianskt. Rymdisar och planetkrig är kanske inte tematiken jag hade valt men det väsentliga är att de väljer att lägga inlärningsmomentet i systemet istället för i temat. Positivt att de verkligen verkar ha tänkt på inlärningsmomenten i spelet.

Potentialer: På något sätt är jag tacksam för att det görs något sådant här. Visst finns det potentialer i detta. Oerhörda sådana. Apollokillarna har tagit ett myrsteg mot potentiella höjder.

Problem: Det ser ut som skräp. Spelet är inte så värst kul. Ok, jag är inte rätt målgrupp eller så valde jag fel skeppstyp, men seriöst. Multiple Choice frågorna är också en lite osexig lösning. Varför inte tvinga studenterna att skriva in svaret för hand?

Lösningar: Lösningen ligger i att de faktiskt har gjort det. De har trampat fram och gjort ett försök. Håll upp detta spelet mot en faktatext om Romeo och Julia så hade jag valt spelet, designmissar till trots.

Jag undrar också varför Kanadensare och Amerikaner är så besatta av Shakespeare. Varenda gång något skall läras ut så skall det vara Shakespeare. Troligtvis för att han står som symbol, dels för något som ungdomar känner är jobbigt att lära sig men också för (europeisk) finkultur.

Jag känner att jag skall sätta mig vid designbordet och kasta ihop ett postapokalyptiskt bilspel där du lär dig allt om Karin Boye. Det kanske låter raljerande men jag tror att det är en viktig läxa i sammanhanget. Spel är ett system som skapar aktivitet. Aktiviteten, hur den nu är konstruerad skapar upplevelser som i sin tur leder till någon form av lärande. Om denna aktivitet innebär att jag kör skjuter ner en helikopter med min jätterevolver samtidigt som jag reciterar "visst gör det ont när knoppar brister..." så är det ok.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Karin Boye

Ola
Andra bloggar om: pedagogiska spel, spelutbildning, spelarkitektur, utbildning, Shakespeare, spel

Tags: pedagogiska spel, spelutbildning, spelarkitektur, utbildning, Shakespeare, spel
|
|

Lärande i Arbete

praktik förr

Blogg från bil 25 april
Med laptopen tryckt mellan min inte allt för platta mage och ratten sitter jag och skriver detta inlägg. Jag är nämligen ute och besöker mina studenter på arbetsplatserna där de gör praktik. Praktiken i Ky-utbildningen kallas LiA och betyder Lärande i Arbete. 30 av de 86 spelarkitekturpoängen är LiA. Perioden mina studenter är ute i nu är endast 5 veckor. Därpå följer en period på 10 respektive 15 veckor. Styrkan med just spelarkitektur är att vi inte riktar oss endast till en bransch. Mina studenter gör sin LiA på reklambyråer, PR-byråer, eventföretag, skolor, e-learningföretag, tv och speldesignföretag. Den röda tråden i alla praktikplatser är att de på ett eller annat sätt är intresserade att leverera aktivitet och upplevelser åt sina kunder.

I denna vecka har jag besökt följande arbetsplatser och bemöts av idel glada miner och nöjda LiA-studenter:

Fabel
Fabel Kommunikation. Fabel hjälper din organisation att göra era historier levande. De arbetar med bland annat upplevelsebaserat lärande, storytelling, simulationer och mätningar av attitydförändring. I min värld är Fabel en ytterligt kompetent samling personer med en full insikt i hur man kan använda aktivitet, berättande och

Jon och Brisse som gör sin LiA där. Som så vanligt är när det gäller kreativt arbete består deras arbete i huvudsak av skrivande. De har hjälpt till att utveckla karaktärer och kommer även att delta i vissa evenemang skapade av fabel.

Infotiv
Infotiv är ett stort företag med över 200 anställda. De jobbar mestadels som konsulter med fokus på många områden (Embedded Systems, Project Management, Information Design och Manufacturing Engineering). De har även en e-learningavdelning som erbjudit LiA-plats åt Johan, student på spelarkitektur. Spelarkitekturskompetensen kommer väl till pass och Johan är nu djupt involverad att utveckla deras storyboard-system. Jag ser med spänd förväntan fram emot slutresultatet.

StageIt
StageIt är ett litet multimediaföretag som inriktar sig att leverera directorlösningar till eventbranschen. På mässorna är det fortfarande shockwave som regerar över flash. Det är ett litet företag men med rätt attityd och skarpa produktioner. Tor gör sin LiA där och sitter i skrivandets stund och hjälper till att utveckla kreativa aktiviteter som väntar att malas sönder i slirig lingo-kod.

SVT
Schh. Pierre som gör LiA där jobbar som projektledarassistent. Hans projekt är så hemligt att jag inte ens borde skriva att det är hemligt.

Skulltorps skola
Som en katt bland hermelinerna kan tyckas men i min värld så är detta helt i linje med vad en spelarkitekt gör. Anders som gör sin LiA där har redan stått i klass och faciliterat ett par av de pedagogiska spel som skapats tidigare under utbildningen. Han jobbar dessutom med att på plats skapa skräddarsydda pedagogiska aktiveter för Skulltorpskolans personal.

Insideout
Insideout är även detta ett litet företag men det bör dock bara litet till antalet anställda. Maken till vänligt, professionellt och entusiastiskt bemötande får man leta efter. Patrik som gör sin LiA tar aktiv del i både skapandet och själva utförandet av Insideouts många evenenmang och event. Som så många av de företag som mina studenter gör sin LiA på, så var Insideout ett ställe som man egentligen hellre hade besökt en hel dag haft tid och prata om allt från designprocess och idéarbete till produktion och genomförande. Jag var dock tvungen att lämna dem med förvissning om att Patriks LiA skulle leda till såväl erfarenhet som kunnande.

Ambiens
Ambiens leverar e-learning och klassisk utbildning rörande miljöfrågor. Janella och Elena gör sin LiA där och hjälper till med allt från videoproduktion och textkorrektur till design av icebreakers och enkla pedagogiska spel. Den 2:e Maj kommer deras spel att testas under ett heldagsevenemang med föreläsningar och workshop som Ambiens anordnar. Jag är övertygad om att resultatet kommer att falla såväl beställare som anordnare i smaken.

Fler företag återstår och jag återkommer med rapport.

Ola

Andra bloggar om: stageIt, insideout, infotiv, SVT, fabel, skulltorps skola, ambiens, lärande i arbete, spelutbildning, utbildning, spel, pedagogiska spel, studenter, spelarkitektur, praktik
Tags: stageIt, insideout, infotiv, SVT, fabel, skulltorps skola, ambiens, lärande i arbete, spelutbildning, utbildning, spel, pedagogiska spel, studenter, spelarkitektur, praktik
|
|

Mizuguchi och ändamålsenliga spel

Tetsuya Mizuguchi är mannen bakom t ex Rez och Lumines. Få använder ljud och grafik på ett så nyskapande sätt. Nu har han som många andra valt att prova ett nytt grepp.


Den något förvånande, och glada, nyheten är att han just för tillfället samarbetar med Al Gore i ett miljörelaterat projekt.

"It's not going to be a video game. The concept derives from video games, and its something which the gaming generation will appreciate."

Inte ett datorspel men som kommer att uppskattas av gamergenerationen. Spännande.

Jag glädjer mig åt denna nyheten av två anledningar: att någon verkar ha insett att datorspel inte är det enda spelfenomenet och att gränsen mellan ändamålsenliga spel (serious games) och traditionell underhållande spel luckras upp, eller åtminstone problematiseras. Benämingen "serious" är naturligtvis en etikettering vars syfte är att ta avstånd från den underhållande delen av spelandet. Rädslan för att det roliga skall förstöra det allvarliga (lärandet) är kanske inte svår att förstå - åtminstone inte för generationerna över min egen (läs: 40-talister) som i stort styrdes av plikt och skuld. Uppdelningen blir lite underlig för dagens som till stor del styrs av lust (ingen vetenskaplig analys vill jag lova). Varför skall man betona att spel är serious, seriöst och därmed, underförstått tråkigt? Kort sagt en benämning riktad mot en ickespelande generation.

Vi på spelarkitektur har därför valt att översätta "serious" till "ändamålsenlig" istället. Spel med ett syfte. Spel som metod med avsikt att lösa ett problem.

Ola
Andra bloggar om: Al Gore, miljö, spel, serious games, miljöförstöring, utbildning, spelarkitektur, spelutbildning, Mizuguchi

Tags: Al Gore, miljö, spel, serious games, miljöförstöring, utbildning, spelarkitektur, spelutbildning, Mizuguchi
|
|
|

Genus och spel

På spelarkitektur driver vi en tes ganska hårt: alla spelar spel. Ok, alla spelar inte PS2 eller spenderar timmar i WoW men kanske en liten session framför Jeopardy, löser ett sudoku eller knåpar på ett korsord då och då. Mänsklig kultur är fullkomligt perforerad av spel och lekar. Det är ett sätt att kommunicera, samverka, mäta krafter och i vissa fall fullkomligt haverera mänskligt liv (spelmissbruk etc). Hurvida detta är spelens fel eller något annat lämnar jag för tillfället osagt. Fråga dig själv om du känner någon som är helt ointresserad av att spel och de aktiviteter som skapas runt spel. Jag tror att det är väldigt få.

Alla som någon gång ägnat sig åt att göra en målgruppsanalys vet att det kan vara vanskligt att t ex ”vi vänder oss till tjejer och kvinnor i alla åldrar”. Kvinnor är trots allt hälften av mänskligheten och deras identitet utgörs av mer än bara det faktum att de är kvinnor. Kvinnlig kultur är inte ett fenomen skilt från allt annat – det är sammanvävt med massor av andra sociala kopplingar. Jag är av den fasta övertygelsen att könet till väldigt stor del är en social konstruktion. Den del som är förutbestämd och genetisk kan jag ändå inte råda över så den lämnar jag därför därhän. Vad innebär det då att kön är en social konstruktion? Det väsentliga i det försanthållandet är att det finns ett hopp om förändring. Vår kultur är inte huggen i sten – saker ser inte ut idag som de gjorde för femtio år sedan. Kulturen går att forma, genom att vi människor väljer hur vi vill verka i den. Därför tar jag det för högst sannolikt att kvinnlig spelkultur kommer att förändras avsevärt under de närmaste åren. Precis som det faktiskt förändrats åren som var innan detta.

Det finns dock, i min mening, goda krafter som hjälper till att skynda på förändringen. Ett av dem är Super Marit. Igår besökte jag och ett par studenter en workshop de höll på vetenskapsfestivalen i Göteborg. En mycket givande och positiv tillställning. Super Marit arbetar för att stödja och stärka flickor och kvinnors position inom spelvärlden. De vill att fler kvinnor blir aktiva spelskapare för att en ny spelbransch ska växa fram. Detta tycker jag är bra. Kreativ skapande spelkultur är inget som på något vis är bättre lämpat för killar förutsättningar för god kvalité och nya bra idéer ökar genom att den skapande intelligentian är uppblandad. Jag tycker i detta fall att en total uppblandning är önskvärd – inte bara mellan könen utan också etnisk. Man skulle kunna argumentera för att trovärdigheten i ändamålsenligt spel också ökar om avsändaren inte är könsstereotyp eller kort och gott stereotyp.

Tic tac toe som system.

Spel är, i min mening, ett system. System är i sin nakenhet helt omöjliga att belamra med könsrelaterat innehåll. Det könsrelaterade innehållet sker i ett senare skede då man klär det med tema. Kanske kan denna insikt utgöra en, om än aningen svårsmält och intellektuell, sporre för blivande kvinnliga speluppfinnare.

Systemet är könsneutralt. Jag har en känsla av att jag kommer att få äta upp det, men jag skriver det ändå.

Ola

Andra bloggar om: spelarkitektur, spelutbildning, genus, super marit, könsroller, speldesign, spelskapande, utbildning, system, spel
Tags: spelarkitektur, spelutbildning, genus, super marit, könsroller, speldesign, spelskapande, utbildning, system, spel

Varför spel som metod?

kom så leker vi astronaut under vattnet

Entusiasmen kopplad till fenomenet spel är så stort att man många gånger ljudlöst glider förbi detta enkla spörsmål. Jag skall i korthet förklara sambandet mellan spel, marknadsföring och pedagogik.

Marknadsföring och pedagogik hjärtar spel
Marknadsföring och pedagogik skiljer sig inte så mycket åt som man kan tro. Båda handlar om en önskad förändring av ett subjekt (kund/elev). Det finns en önskan om att en process skall starta, en köpprocess eller en lärprocess. Det finns en vetskap om att förändringen inte kan tvingas fram – subjektet måste i någon fas vilja förändra sitt beteende. På denna gemensamma grund står pedagogiken och marknadsföringen. Det spel som bidrar med som metod är aktiviteten. Genom handlandet i aktiviteten skapas en upplevelse. Nästan all erkänd pedagogisk expertis erkänner, oavsett hur man anser att kunskapen skapas, att en lärprocess gagnas om det är många sinnen inblandade och det därmed ger en starkare upplevelse. Upplevelsen skall vara engagerande – inte nödvändigtvis kul eller rolig. Kul- och rolighetskomplexet är ett ok som många ändamålsenliga spel dras med. I min mening lika banalt som att hävda att endast man endast kan kolla på komedier.

Spel och lekar står i min värld i bjärt kontrast mot den gamla världen kommunikationstraditioner. Du står på scenen och spelar och vi lyssnar, jag står bakom katedern och levererar sanning och eleven lyssnar. Leken och spelet kräver deltagande, aktivitet och skapar upplevelser kopplande till handlande. Paradoxalt nog är företeelsen spel och lekar äldre troligtvis än både skolväsendet och koncerthallen. Relationen till det du gör blir starkare om du deltar än om du betraktar. Inte svårt att förstå. Bättre att prova en boll än att läsa om den i en tidning.

Svaret på frågan ”varför spel som metod?” taggas på följande vis: [aktivitet],[upplevelse],[deltagande],[engagemang]

Bra, nu är det utrett och ännu ett pusselbit utbildningen spelarkitektur är på plats

Ola

Andra bloggar om: spel, utbildning, pedagogik, marknadsföring, spelarkitektur
Tags: spel, utbildning, pedagogik, marknadsföring, spelarkitektur

Webby Awards

Egentligen skulle mitt inlägg idag handlat om vilka som blivit Webby Awards nominerade och på vilket sätt det är spelarkitekter som ligger bakom många av bidragen. Men jag är trött och besparar mina trogna läsare maratoninläggen som jag brukar leverera och fattar mig kort.

Kolla i kategorin Interactive Advertising och ni kommer att se hur många alternativ som använder sig av spel eller spelandets aspekter för att engagera och skapa upplevelser.

Samtidigt kan jag inte hjälpa att känna att det finns så mycket kvar att göra. Det är med en uns bitterhet och ett skålpund framtidstro jag säger detta. För åtta år sedan så applåderades handflatorna varma så fort något rörde sig på skärmen och nu har vi kommit till punkten då användarens val och interaktion är något som hålls högt av byråer och kreatörer. Lite avmätt kan jag konstatera att internet börjar bli det jag ville/trodde det skulle vara från början.

Man ser också hur bra idéer och schyssta upplägg vägs upp av flådig grafik och lena berättarröster. Snyggt men kallt.

Jag registrerar att jag använder samma metod för alla de nominerade: jag utmanar det underliggande systemet. Jag klickar som en dåre, kastar muspekaren hit och dit och drar i som en ettåring i alla lösa delar. Om detta sedan roar mig så bemödar jag mig att se vad temat/budskapet är. Och gammal skåpmat, som ett flipperspel, gör att jag gäspar in och ut på hela huvudknoppen. Systemet äger nästan alltid. Ibland räcker det med läcker grafik och en kul historia men skall du interagera så måste du tänka system (inte operativsystem).

Här är några av mina favoriter huller om buller:
http://www.cpbgroup.com/awards/sjtrapbanner.html - jag skulle kunna tänka mig en lika dan fast för att fånga mina barn innan de skall gå och lägga sig.
http://www.judgehere.com/run/run01.html - tematiskt kul även fast omspelbarheten var ganska låg.
http://200.185.34.146/awards/2007/greenpeace/clock/eng/index.html# - ingen interaktivetet alls men ändå fint.
http://www.hrp.com/darfur/darfur3.html - läskiga gubbar och vackra barn. Kanske är det för att jag har barn själv.
http://www.arehumba.net/2006/caixa/cadeiraderodas/en/peca.html - rullstolssimulering. Ett bra system.
http://www.cpbintegrated.com/staging/awards/paddle/paddleshifter.html - bilar och växla. Inte nytt men lagom.
http://www.clearification.com/ - Ok, det är bara storytelling, inget system att utmana. Men, vid gudarna, välgjort och jag skrattade.
http://www.prize-entry.com/volvo_potc/webbyawards/websites/ - Ett aRG. Det bästa var att alla som gick till final fick en Volvo. Det enda av spele
http://allaccess.eurorscg.com/awards/salads.html - Lite sådär. Tänk om man hade kunna göra mer saker med vattnet. Halvfärdigt.
http://sutterinteractive.com/spoiledrotten/ - kul tema men mekaniken känns igen - t ex från SPAM-spelet och naturligtvis Worms.
http://www.777interactive.jp/awards/2006/mail/e/- inte ett dugg interaktivt men ack så fyndigt. (eller kanske bara jag som inte sett det förut)
http://www.pjotro.com/ farfar. Kul system för att skapa dans. Sällan ser man experiment med gränssnitt på det sättet.
http://www.wwpl.net/awardsshow2007/ibm/control/drone/shell.html - Misslyckas i spelet för att man få fram budskapet. Bra.
http://200.185.34.146/awards/2007/greenpeace/peg/eng/index.html - Lyckas i spelet och allt är dåligt. Bra.

Dåligt. Det fanns massor men detta fick mig att hänga läpp.
http://awards.digivault.co.uk/marmite/marmart/marmart_ad.html - gillade jag inte. Snodd
från kalles kaviar som Forsman Bodenfors (tillsammans med Daddy tror jag) gjorde.
http://www.15letters.com/marvel/hulk/ Jag gillar hulk och detta visar varför serier skall förbli serier och inte halvanimeras. Törhända snyggt men dåligt så armarna domnar.
http://www.sitepal.com/banner1 - ehh. Uncanny Valley någon? För er som inte fattar så förklarar jag senare.

Kul att Farfar är med på flera ställen även fast deras bidrag inte faller mig omedelbart i smaken. Kanske för att Stockholm aldrig kommer att bli exotiskt för arbetargrabb från Götet och kanske för att musikal känns sådär lite väl ironiskt mitt i prick. Men jag säger det är med en näve knuten av avund i fick, för duktiga är dom.

En annan detalj som var intressant. RSS-flöden till höger och vänster. Detta gläder mig också, ungefär som vårfåglar, man vet att dom kommer men det är ändå trevligt att se dem.

Och förresten. För er som inte vet vad en webby är så skulle man kunna säga att det är webbens oscar, i både positiv och negativ bemärkelse.

...

Hoppsan. Klockan är 01:11 och jag utlovade ett kort inlägg. Så kan det gå. Godnatt.

ola

Andra bloggar om: reklamspel, spel, webby awards, spelarkitektur, interaktivitet, systemdesign

Tags: reklamspel, spel, webby awards, spelarkitektur, interaktivitet, systemdesign

Intervju med Spelarkitektutbildare

Helan och halvan. Jag sitter fryntlig och godmodig till vänster och kliar förstrött i mina polisonger. Johan sitter till höger och intar en mer sober och sansad stil. Tillsammans är vi oslagbara. Do it your self the youtube way. Billig marknadsföring och förhoppningsvis biter vi oss själva inte i svansen.

Ola

Andra bloggar om: spelarkitektur, spelutbildning, utbildning, spel, dataspel, datorspel, rollspel

Tags: spelarkitektur, spelutbildning, utbildning, spel, dataspel, datorspel, rollspel

Bloggen som marknadsföring av Spelarkitektur

två helt olika sorters lärande spel (efter en goolesökning på learning game)

När jag startade blogga förra året så var mina bakomliggande motiv lika luddiga som när jag fick min första dator (80-86:a). Jag visst att den var koolt men inte vad jag skulle använda den till. Det gick att skriva 1 l mjölk på skärmen och efter tio minuters trasslande så tuggade bläckstråleskrivaren fram inköpslistan. Familjens applåder över teknikens under och den ljusa framtid vi skulle gå till mötes saknade såväl entusiasm som övertygelse.

Förra årets marknadsföring av KY-spelarkitektur kantades av slarvigt avfyrade lösa skott ut i märkligheten. En plansch här och där, ett öppet hus med en besökare som drog in sin ansökan. Massor av tid lades på att försöka sälja in något som vi knappt hunnit utveckla färdigt. Bloggen dök upp som ett potentiellt marknadsföringsmedium. Vi förstod inte vad det var riktigt.

Nu, ett år senare, har vi kommit att inse att all kraft i år kommer att läggas i bloggen. Förutsatt att bloggandet sker förhållandevis frekvent så snittar jag 30-50 besökare om dagen. Inte siffror som får dig att ramla av stolen men betydligt bättre än en eftermiddag i Göteborgskt snöslask med en bunt affischer under armen genererar.

Att blogga är överlägset den traditionella hemsidan i direktverkan. Att inte fler gör det är för mig ett mysterium. Hemsidan som fenomen känns lika fräscht som plastcykeln, raketost eller tamagotchi. Om du vill synas så placera dig mitt i strömmen istället för att sätta en postit-lapp i ödemarken.

Vad är mitt budskap?
Sök spelarkitektur, är just nu en het bubblare. Om du har följt med bloggen så kretsar den nästan helt runt de försanthållanden och spelåsikter som grunden i utbildningen. Vem skall söka? En person som faktiskt är sant kreativ och som gillar att gå från idé till handling. Asflummigt kan tyckas men i mina ögon mänskliga kvalitéer som borde vara vanligare än dom är. Du skall vara intresserad av jobba med förändringsarbete av något slag -- att genom
aktivitet förändra människor beteende. Om det handlar förändrat köpbeteende eller att lära Senegalesiska barn om tse-tse-flugan är inte väsentligt. Intresserad av att skapa upplevelser och aktivitet. Vi börjar åtminstone där.

Jag ropar därför ut till alla som läser denna blogg antingen via sin rss, eller genom rakt-över-disk-surfning. Jag skulle bli jätteglad om ni spred ordet. Om ni har en egen blogg så utlovar jag tvåfaldiga ryggdunkningar som betalning.

Portarna är öppna. Det går att söka till Kvalificerad Yrkesutbildning inom Spelarkitektur nu. Men, gott folk, dörrarna stänger 15:e Maj! Pass på och skicka in era ansökningar.

Imorgon utlovar jag fantastiskt underhållning. Pappa är nämligen på TV, som mina barn skulle säga. Jag skulle säga, "bättre upp, pappa är på yuotube!". Imorgon lägger jag upp en intervju med mig och Johan. Mycket naket och lite humor.

Ola

Andra bloggar om: spelarkitektur, ky-utbildning, bloggande, bloggosfären, spelutbildning, marknadsföring, spel, beteendeförändring, utbildning

Tags: spelarkitektur, ky-utbildning, bloggande, bloggosfären, spelutbildning, marknadsföring, spel, beteendeförändring, utbildning

Det var genant länge sedan jag bloggade. Vet skäms och finn bot och bättring!

Mina studenter är nu ute på LiA (lärande i arbete) och jag tänkte därför att framgent rikta mig till blivande studenter. Jag har för avsikt att skriva fyra stycken artiklar om utbildningen spelarkitektur här i vår alldeles egen blog. Jag kommer att ge förklaring och fördjupning inom följande ämnesområden:

• Vad gör en spelarkitekt?
• Var jobbar man med och vad gör man när man jobbar?
• Vad skiljer de spel som vi utvecklar från ”normala” spel? (sådana som bara är kul)
• Hur ser framtiden ut? (en hel del smaskiga detaljer kommer att avslöjas om framtiden)

Några korta notiser bara innan jag slutar.

1. Kolla in Jesper Juuls inlägg om ljud och belöning.

” I want to be addicted to replying to mail, so I removed the sound for when mail comes in and I’ve set up a sound for when I send an email. Now, sending a mail is much juicier than it used to be, and my email experience is much better.”

Härliga metoder. Fyrverkerier och fanfarer skall ljuda i hela västra Sverige när anmälningarna till spelarkitektur kommer in.

2. What is the real game?
Min personliga åsikt: whatistherealgame is the real game.

3. Cruel to be kind.
13 maj bär det av. Vi kör i slottskogen. Anmäl ditt lag nu och ladda med dina värsta komplimanger!

Ola

Andra bloggar om: c2bk, cruel to be kind, what is the real game, arg, Jesper Juul, spelarkitektur, ky-utbildning, spelutbildning, spel

Tags: c2bk, cruel to be kind, what is the real game, arg, Jesper Juul, spelarkitektur, ky-utbildning, spelutbildning, spel

Stop

Jag håller upp handen och säger stop.

Nu, tänker ni ”där sprang han iväg igen”. Han packar slarvigt ner hela verkligheten i sin lilla trånga spelryggsäck och ser inte att väskan inte går att stänga. Ni vill kanske lyfta ett förmaningens finger och säga ”allt går faktiskt inte att lösa med spel!”.

Tillåt mig bemöta den hittpåkritik. Spel är mitt specialintresse och just ordet ”spel” bär jag som en törnekrona. Det är lika mycket en förbannelse som en välsignelse. Ordet spel är infekterat av betydelser och förväntningar av olika slag att man nästan garanterat kommer att göra sig missförstådd om man slarvigt använder ordet.

Spel betyder i 90% av alla ungdomar och oroliga föräldrars öron ”datorspel”, "dataspel" eller möjligtvis ”tevispel”.

I fallet ungdomar så är ordet spel en magnet. Förhoppningar om att ligga bakom massiva multimediala upplevelser lockar. Men tänk först så här: bara för att du tycker att det är gott att äta popcorn betyder inte det att du tycker att det är roligt att odla majs.

Skulle jag nämna att jag tänkte använda spel som metod i ledarskapsutbildning för en ledningsgrupp i ett större svenskt företag så skulle jag troligtvis timpriset falla en 1000-lapp.

I fallet medelålders män i maktposition så signalerar ordet spel ett något löjeväckande, ett tidsfördriv, något för barn eller något oseriöst. ”Sa, jag spel, jag menade simulering”

Just nu så jag så skulle jag vilja likt q-hunden i Hasse Alfredson saga, suga bort ordet spel. Det väsentliga är inte spelen i sig utan den aktivitet de skapar. Aktivitet leder obehörligt till någon slags förändring.

:::

Jag lyfter skidorna smidigt över mitt eget huvud och gör ett lappkast tillbaka i huvudspåret. Min ryggsäck, business to business och utmaningen. Det kanske allra mest var en utmaning riktad till mig själv. Utmaningen är tagen och avklarad kan jag nöjt konstatera. Internet har nämligen den egenheten att hur man än letar så kommer man att kunna hitta det man söker. Så mycket ryms det i Internetväskan.

Läs mer om viral marketing och b2b (business to business) i bloggen Anything Goes Marketing

Och här om: MarketingSherpa's Viral Marketing Hall of Fame 2006: Top 12 Campaigns You Should Swipe Ideas From

Vad kan vi dra för slutsats av detta? Spel som metod är gångbar i stort sett alla läger, så länge det paketeras på rätt sätt. Min erfarenhet är att: även de som mest ihärdigt påstår att de inte gillar spel ägnar sig åt det på något sätt så är det ändå integrerat i deras liv. Spel, lekar och tävlingar av olika slag är en del av vår kultur som man inte skojjar bort. Därför kan man också använda spel som metod i fler sammanhang.

Tiogånger fler ställen än vad du någonsin kan säga. Klacklås, stjärnstopp!

slut och hej

Ola

Andra bloggar om: reklamspel, marknadsföring, b2b, spel, spelarkitektur, simuleringar, dataspel, viral marketing, viral games

Tags: reklamspel, marknadsföring, b2b, spel, spelarkitektur, simuleringar, dataspel, viral marketing, viral games

Aktivitet V2

Veckan som gått har inte bara varit hektisk utan också fylld med pärlor och ädelstenar.

På spelarkitektur har vi sjösatt kommande fyra veckors studentarbeten. I grupper om åtta eller nio tar dom sig nu an följande projekt:

• Spelberoendeprojektet. Skapa ett spel som på något sätt tar sig an spelberoende.
  
• §12-projektet. Skapa ett spel som får ungdomsbrottslingar att träna upp sina empatifärdigheter.
• Game Show-projektet. Skapa en game show för Svt. Ung målgrupp med inslag av samhällsengagemang
  
• Tingvalls Eko. Skapa en marknadsförande aktivitet för konferansanläggningen Tingvalls Eko.
  

Alla projekten är så spännande att jag måste ägna ansenlig kraft åt att inte gå igång på dem själv. Studenterna får en månad på sig att presentera en beta-version av aktiviteterna. Alla projekten kommer att använda sig av speldesignprocess. En gammal inre konflikt tvingades till lösning i samband med projektens start. Jag har länge irriterat mig på när man kallar spel för något annat t ex affärsspel som kallas affärssimuleringar utan att egentligen vara en simulering. Det kan tyckas att jag försöker klyva hårstrån men det har varit en viktig fråga för mig. Jag tror mig nu ha kommit till en lösning i problemet. Det spelar ingen roll om det vi försöker skapa är ett spel, simulering eller ett rollspel. Det väsentliga är att vi skapar en aktivitet. Aktivitetdesign torde vara synonymt speldesign - åtminstone om man är intresserad av att skapa en intressant och dynamisk aktivitet.

Inte nog med detta gjorde jag och Johan en, i våra ögon, lyckad föreläsning och workshop på reklambyrån Daddy. Daddy är en av de mest intressanta webbyråerna i sverige. De har en hel del fyndiga reklamspel på sitt samvete och ett vaket tänkande. Vårt uppdrag var att berätta lite om spelmekaniker och skapa en workshop som lockade till nya kreativa vägar.

Daddy visade sig ordentligt med på noterna och det krävdes inte mycket energi för att reda ut begreppen och fördjupa resonemangen. Den efterföljande workshopen bjöd på skratt och besinningslös kreativitet. Detta gör vi gärna igen.

Ola

Andra bloggar om: reklamspel, daddy, spelberoende, game shows, spel, Tingvalls Eko

Tags: reklamspel, daddy, spelberoende, game shows, spel, Tingvalls Eko